En dröm blev sann

Min ljuvliga Diezel

Jag har alltid varit djurmänniska och ända sedan jag var liten har jag önskat mig en egen hund.
I drömmen har jag alltid sett Lassie framför mig. Ni vet den där otroligt kloka och vackra långhåriga colliehunden i alla gamla filmer.
Jag tjatade och tjatade när jag var liten, men mamma och pappa gav aldrig med sig. Mamma tyckte att det var för mycket jobb och pappa var ingen hundmänniska. Så jag fick vara glad över våra underbara katter som vi delade livet med under min uppväxt.

När A och jag flyttade ut till landet var det bara självklart för oss båda att vi skulle skaffa katt. Jag berättade för honom att jag alltid haft en dröm om att få en egen hund och frågade om inte vi kunde skaffa en så småningom.
Till svar fick jag att han inte var någon hundmänniska och det svaret nöjde jag mig med.

Ett par år flöt på men drömmen lämnade mig aldrig...

Så hösten 2005 fick vi frågan om vi kunde tänka oss att ta hand om en hund på 6år. Det var inte vilken hund som helst:
-Det var en sån hund som jag alltid hade drömt om, en sobelfärgad collie precis som Lassie. Så vi tog faktiskt hem honom på prov.

Om det var en ren slump eller om det var ödet, det har jag ingen aning om. Men en sak vet jag och det är att hösten 2005 blev min dröm sann.
Tyvärr blev inte tiden tillsammans med honom så lång som vi hade hoppats på, livet ville något annat. Hösten 2008 somnade våran Zack in. Jag är i alla fall otroligt lycklig över de tre fantastiska åren vi fick tillsammans med denna underbara hund. Han fick oss att inse en sak, att vi aldrig mer vill vara utan hund.

Redan några veckor senare började vi leta efter en tänkbar kennel att köpa valp ifrån. Valet av ras var bara självklart...en COLLIE 
Vi fick kontakt med en jättebra uppfödare. Hon skulle få valpar till våren så till sommaren skulle de vara leveransklara.

Veckorna flöt på i tystnad och tomhet, det var nästan outhärdligt. Så av dessa anledningar tittade jag in på en annan kennels hemsida och där fick jag se en bild. Det blev kärlek vid första ögonkastet. Jag har aldrig haft en så stark känsla i hela mitt liv förut.
Någonting sa mig: Här är han! Här är din valp!
Och tänk här är han. Min ljuvliga Diezel.

Livet blir inte alltid som man har tänkt sig, men det brukar oftast lösa sig och bli riktigt bra i slutändan.

Varma kramar